Mina drömmar kommer aldrig att krossas.

Jag har inte varit världens bästa på att ta hand om mig själv på den senare tiden. Det har varit så mycket jag har skjutits upp på som jag inte vill skjuta upp på. Jag vet att jag är den enda som kan bryta den där trötta, lata känslan av att inte orka och ett undvikande beteende är aldrig en bra lösning. Och det sårar mig mer än någonsin när jag skjuter upp på det som är viktigt för mig och den onda cirkeln måste avbrytas.

Det är så lätt att glömma ibland, det som gör mig lycklig ibland, och att det kan vara svårt att få det gjort. Mina sömnrutiner har förfallit och jag sover inte som jag skall, kommer inte upp på morgnarna och allt är bara rent ut sagt för tufft. Det är okej att ha dessa perioder men det svåra är att ta sig ur det. Det är där jag måste använda mina strategier för att få tillbaka kämpar-glöden. Jag vet att jag måste förändra, jag vet att jag inte kan ha det såhär och jag vet att jag måste ge mig ut i livet och fullfölja mina arbeten, för det är det jag drömmer om, men jag kan inte undvika att låta mig själv må dåligt ibland, för det är okej att ha tuffa perioder, det kommer man stöta på hela livet.

Just nu gör det bara ont i hela själen och jag har sömnlösa nätter med ångestpåslag och undvikande beteende gentemot aktiviteter på behandlingshemmet, för jag väljer bort allt för att dra täcket över huvudet. Och det är inte bra. Jag ska börja dra igång allt jag älskar. Jag ska inte glömma bort mina drömmar, och jag har inte råd med att stöta bort personalen just nu, jag måste tänka på vad som är bäst för mig och ta steget att välja släppa min gard när jag egentligen vill hålla den uppe för jag måste prioritera min hälsa. Tack Sarah, för att du fortfarande har hopp kvar för dig själv eftersom allt du lärt dig genom åren är att varje kamp mot en bättre framtid är värd det.

Denna fina klänning fick jag av bästa B och skalet av bästa A

It takes courage to stand alone.